Det där med titlar, Svenska Akademien och (kanske) magi

Ibland lyssnar jag på poddar. Idag råkade det bli ett avsnitt av Spanarna i P1. Maja Aases spaning om Svenska Akademien fick mig att lystra lite extra. Inte för att hon avslöjade nya turer i den där röran, utan för att hon visade på samband som oroade mig en aning. Det visar sig nämligen, sa Maja, att titlarna på akademiledamöternas senaste verk förutspår vad som kommer att hända i deras liv. Om ni vet vad herr Engdahls senaste bok heter, förstår ni vartåt det lutar.

Även om jag själv befinner mig väldigt långt ifrån Svenska Akademien känns detta ändå oroväckande. Här sitter jag och ska komma på titlar till några noveller som jag ska ge ut som e-singlar. Och det var svårt redan innan. Nu är det ännu lurigare. Tänk om jag inte bara hittar på en titel som är så intetsägande att ingen vill läsa, det kanske rent av är så att jag dömer mig själv till en framtid som jag inte vill ha?

Så därför, kära bloggläsare, behöver jag er hjälp. Här kommer en lista på några titlar. Jag undrar om ni kan tala om för mig vilka som a) låter intressanta nog att läsa och b) ger mig en fin framtid:

  • Ta tag i saken
  • Knipsa det kräket
  • En liten tromb skulle sitta fint
  • Egentid
  • För stort för att prata om
  • Vända sitt ansikte till
  • Knäppgöken och hans syster
  • Tjäle
  • Gör som du vill

Kan ni gissa vilken genre som gömmer sig bakom vilken titel? Feel good? Psykologisk thriller? Relationsdrama? Romance?

Kommentera gärna!! Jag utlovar en gratis e-novell till den som är hjälpsam!

 Från skräptext till novell, samt en liten skrivövning

Har du kanske fastnat mitt i ett skrivprojekt? Eller vet du inte hur du ska börja? Ett sätt att lösa knutar och släppa loss kreativiteten är att skriva texter som kanske inte behöver ”bli” någonting. Jag upplever ofta att även skräptexter har sin funktion. Det kan handla om att jag experimenterar med gestaltning eller perspektiv, jag kanske prövar olika tonfall eller röster. Eller bara skriver vad som faller mig in. Även om just den där texten inte hamnar i något färdigt manus har jag ändå lärt mig något på den. (Rent av lärt mig hur jag inte ska skriva!)

Jag brukar aldrig slänga några texter utan sparar i en slaskfil i datorn. Ibland tittar jag där och plockar upp något litet korn. En sådan slasktext var från början bara ett frustrerat utrop: ”Nä, det här går inte!” När meningen först skrevs var det min egen röst. Det var jag själv som upplevde att jag inte kunde skriva. Nästa gång jag tittade på orden hörde jag en annan röst som uttalade repliken. Det var Veronica, förstod jag, när hon sjönk ner på sängen med armarna flaxande. Hon ville absolut inte gå på en stor nyårsfest, trots att hon lovat sin kompis. Ännu en gång lämnade jag texten, som nu var en eller två stycken lång. Inte förrän många månader senare hittade jag dokumentet igen. Nu kom plötsligt en granne och störde Veronica och vips fanns en flera sidor lång berättelse. Snart kommer den novellen, eventuellt kallad ”Knäppgöken och hans syster”, finnas hos en e-bokhandel nära dig!

Nu till övningen. Här kommer några börjor, meningar att inleda en scen med. Släpp hämningarna och skriv vad som faller dig in!

  • ”Inte du igen!”
  • ”De kommer att älska dig, var inte orolig.”
  • Det var på en torsdag jag insåg att jag var död.
  • Jag kommer aldrig att berätta vad som egentligen hände.
  • Om inte saxen var så slö skulle det gå mycket bättre.
  • ”Släckte du, älskling?”

 

Förresten har du ännu inte fått broschyren om hur man kan skapa intressanta karaktärer? Beställ den här.

Läs mer på min hemsida om mina böcker och mina lektörstjänster.

Ha det fint och skriv så det ryker!

Fortsätt läsa

Vårkänslor och skrivretreat

Äntligen! Jag gissar att det är fler än jag som har njutit av solen den här helgen. Nu har utemöblerna torkats av och små färgklickar har dykt upp lite här och där i rabatterna. Det känns som om själva själen har tinat upp efter den här långa och kalla vintern. På grund av sjukdom har jag gått på lågvarv ett bra tag nu. Jag försöker lära mig att ha ett sundare tempo och inte tro att jag måste hinna allt på en gång. Det är svårt men jag tror att det går!

Fika på altanen med goda kakor och snygg mugg från Skrivarpodden! 

En ljuspunkt i tillvaron, förutom vårsolen, är de manus jag har förmånen att lektörsläsa. Det är verkligen fantastiskt att få jobba med berättelser och se hur de kan få liv och styrka. Mitt eget skrivande har gått på sparlåga, men det är på väg att växa till sig, det också. En plan för den närmaste framtiden är att redigera några noveller och ge ut dem som e-singlar. Jag har ju mest gett ut barnböcker hittills, men det här är berättelser för vuxna. De är ganska olika, men några gemensamma nämnare är vardagsnära relationer och en underton av humor mitt i svärtan. Ett tema som går igen i flera av dem är att våga bortse från andras förväntningar, släppa sina egna fördomar och lita på sina drömmar.

Skrivretreat

En av mina egna drömmar är naturligtvis att vara en skrivande människa. För att ge mig själv en knuff i rätt riktning arrangerar jag en skrivretreat på biblioteket i Varberg, på söndag eftermiddag 22/4. Alla som vill komma ifrån och skriva en stund är välkomna (man behöver anmäla sig till biblioteket i förväg, antalet platser är begränsat). Det kommer att finnas kreativa skrivövningar för den som vill och även möjlighet till snabbcoachning av texter. Annars är det bara att skriva så mycket man vill och kan, helt kravlöst! Läs mer här.

Skrivövning på vårkanten

När våren kommer är det inte ovanligt att man ser folk sitta på en bänk någonstans och bara blunda med ansiktet vänt mot solen. Det här kan en skrivande människa utnyttja. Ingen kommer tycka att du är konstig om du sitter och blundar någonstans! Det som händer när man tar bort ett sinnesintryck är att man kan uppmärksamma de andra tydligare. Så här kommer ett litet skrivtips:

Sätt dig utomhus någonstans. (Eller luta dig mot en vägg eller vad du vill. Jag prövade att göra detta medan jag promenerade igår och det funkade faktiskt det också.)

Blunda. Låt allting omkring dig uppfylla dina sinnen.

Vad hör du när du blundar? På långt och på nära håll? Kan du urskilja olika dofter? Hur känns vinden mot huden? Hur känns underlaget mot kroppen? Vad kommer du att tänka på?

Nu är det dags att öppna ögonen och ta fram den där skrivboken du alltid bär i innefickan. Eller mobilen. Anteckna det du hört, luktat, känt och tänkt. Skriv en liten scen där dessa sinnesintryck utgör stommen! Scenen kan sedan användas i valfritt pågående skrivprojekt.

 

Glad vår önskar jag er alla och skriv så det knakar!

Fortsätt läsa

Har du tid att skriva?

För många av oss som skriver vid sidan av annat jobb är det här med skrivtid en ständig kamp. Vardagen tycks helt fullproppad med måsten, aktiviteter och saker som ska tas itu med på stört. Hur hittar jag skrivtid?

Ett sätt att göra det lite enklare för sig är att sluta ställa just den frågan. Tänk istället att du ska göra skrivtid. Skapa en tid och plats för dig och ditt skrivande. Skrivtiden kommer mycket sällan genom att den bara dyker upp, knackar dig på axeln och säger att nu är det dags. Däremot kan du bjuda in skrivtiden. Boka in en dejt med dig själv och datorn/skrivblocket. Skriv upp det i kalendern. Gör tiden begränsad. Bestäm dig för att just den där halvtimmen mellan 8.00 och 8.30 ska du inte hänga tvätt. Just dessa 20 minuter, eller 45, har du stängt av internet. Mobilen lägger du i ett annat rum.

Jag har tidigare haft en dag i veckan som min skrivdag. Det var jätteskönt att veta att den fanns där och väntade på mig. Men i realiteten blev det oftast inte mycket skrivet på den där lediga dagen. Först skulle jag ju träna. Träning är viktigt. Sedan var det bäst att få undan lite hushållarbete. Barnen måste ha rena idrottskläder, disken hotade att ta över hela köket och hur golvet såg ut ska vi bara inte tala om. Plötsligt var klockan tolv och just det, jag skulle ju äta också. Sedan var det några mail som skulle besvaras, en jätteintressant diskussion på facebook tog kanske lite längre tid än tänkt och precis när jag hade kommit igång med de första meningarna i skrivprojektet, då slog det i dörren och barnen kom hem från skolan. Lugnet var borta. Känner du igen situationen?

Hellre lite och ofta

Min erfarenhet är att lite och ofta är bättre än att tro att jag kan göra mycket ibland. En av mina mest produktiva skrivperioder var den sommaren när jag hade gjort ett avtal med familjen. Varje morgon mellan 9 och 10 skulle jag få sitta för mig själv i arbetsrummet. Resten av dagen kunde vi hitta på saker tillsammans. Faktiskt respekterade alla denna överenskommelse och jag fick väldigt mycket gjort.

En anledning till att lite och ofta funkar bra är att ställtiden minimeras. Om det bara har gått ett dygn sedan förra skrivpasset avslutades tar det inte många minuter att komma tillbaka till tankespåret och känslan jag befann mig i sist. Om det däremot har gått flera dagar, eller till och med flera veckor, kommer mycket tid att gå åt till att komma in i storyn och karaktärerna igen. Fömodligen behöver jag läsa igenom tidigare texter och kanske har jag tappat den rätta känslan.

Just nu har jag inte någon sådan där överenskommelse med familjen, däremot med mig själv. Jag ska skriva först och göra de där måstena sedan. Och jag ska skriva lite varje dag. För att komma undan känslan av krav har jag inte några målsättningar om si och så många ord eller sidor eller minuter per dag. Det kan vara väldigt konstruktivt med sådana ramar, men i min livssituation just nu är det viktigare för mig att köra lustfyllt och kravlöst.

Hur går det då? Jo, tack rätt hyfsat! Det går framåt. (Just nu har Klara hittat Herbert död i soffan och hon kommer snart att fatta det där urusla beslutet.) Visserligen tog jag tvätten först idag, men jag lämnade disken till efter skrivpasset. (Den väntade på mig, så det var faktiskt inget problem!)

Konkreta tips för att göra skrivtid

  1. Stäm möte med dig själv och ditt skrivprojekt en gång om dagen. Skriv det i kalendern.
  2. Välj en tid där du är pigg och där det inte finns alltför många yttre störningsmoment. Morgnar är bäst för mig. Lunchen, eller när alla har lagt sig på kvällen, kan vara bättre för någon annan.
  3. Var disciplinerad. Stäng dörren och stäng av internet! Kaffet ska redan vara klart. Fixa spellistan på spotify innan skrivtiden börjar.
  4. Ställ en timer så att du inte håller på för länge.
  5. Tänk på att vanor skapas genom envis upprepning.
  6. Om du får skrivkramp och ditt pågående skrivprojekt känns tomt, dött och omöjligt, skriv ändå. Skriv något annat. (Och minns att den där känslan är en del av processen. Den går över.)

Tips på vad du kan skriva när det går trögt: Skriv till exempel 5 – 10 minuter om när en av dina karaktärer gör precis det du själv gjorde igår. Eller ta en känsla (den första du kommer på, t.ex. frustration) och ta ett föremål (t.ex. vattenflaskan som står till vänster om dig på skrivbordet) samt något du ser utanför fönstret jus nu (vissna löv). Flödesskriv i 10 minuter med dessa saker som utgångspunkt. Kanske lossnar skrivkrampen med en gång. Kanske tar det ett tag. Men det du har gjort är att hålla fast vid en vana. Du ger dig själv möjlighet att fortsätta skriva. Du har gett dig själv respekt som en skrivande person.

Skrivklubb på nätet

Ett annat tips är att gå med i en skrivgrupp. Där kan du få stöttning i ditt projekt, inspiration och vägledning. Du får diskutera med likasinnade, ställa frågor och, om du vill, även direkt återkoppling på det du har skrivit av en lektör. Författarateljén är en sådan skrivklubb. Allt sker på nätet så du behöver inte ens lämna din skrivhörna! Det kostar några slantar, men inte mer än ett gymkort, eller vad du nu annars brukar lägga på dina fritidsintressen. Tycker du att du är värd att ta ditt skrivande på allvar? Är du värd att följa din dröm? Jag hoppas så klart att ditt svar är JA och att vi ses i Författarateljén!

 

 

Fortsätt läsa
Stäng meny