Det underbara jobbet som lektör

Jag älskar berättelser. Jag tycker om att svepas bort av en historia och flyga genom tid och rum. Jag gillar att uppleva nya saker, träffa andra sorters människor än dem jag vanligen stöter på och få upptäcka nya världar. Det är också skönt att veta att jag inte är ensam om mina tankar och erfarenheter utan delar så mycket med andra, även om jag aldrig kommer träffa dem på riktigt.

Dessutom är jag analytisk av mig.

I mitt jobb som lärare i litteraturvetenskap analyserar vi redan utgiven skönlitteratur. Vi tittar på författarens olika knep som får oss läsare att reagera på olika sätt. Varför blev jag så förtjust i just den där romanfiguren, medan jag absolut inte litar på den där andra? Varför är den här boken så spännande att jag inte kan sluta läsa fastän klockan är över midnatt? Varför gråter jag på sidan 87 och vill förändra världen på sidan 219? Ja, det kan bero på berättarperspektivet, kontrasterna i ordval, symboliken eller kanske rent av styckeindelningen.

Som lektör jobbar jag tvärtom. Där läser jag en text som inte är färdig ännu. En berättelse som inte nått sin fulla potential, men där det finns något som glittrar och vill komma fram. Det kan vara en deckare som inte är spännande förrän i kapitel 14, eller en kärleksroman där man inte förstår varför huvudpersonerna dras till varandra. Eller kanske en släktkrönika, som visserligen är underhållande, men där alla personer låter förvillande lika.

Här kan jag visa författaren vad som saknas, vad som kan förädlas och hur den där diamanten kan putsas fram. Kanske är det berättarperspektivet som behöver komma närmare läsaren, eller vändpunkter som behöver spetsas till. Det kan vara upprepningar och darlings som behöver rensas bort, eller detaljer och planteringar som behöver läggas till.

Eftersom jag även gillar att skriva egna berättelser vet jag hur blind man kan bli för sin egen text när man hållit på länge med den. Jag hittar till exempel inte de logiska luckorna eftersom allt är solklart i mitt eget huvud. Då är det så otroligt bra med ett par andra ögon som kan läsa och som ser det jag inte ser.

Att ha testläsare är så värdefullt. De kan tala om när något är otydligt, när spänningen dalar eller när wow-känslan uppstår. En professionell lektör kan dessutom förklara hur texten kan göras tydligare och hur man kan göra för att spänningen ska stegras eller karaktärerna ska kännas mer trovärdiga.

Alldeles nyligen fick jag fyra olika förstakapitel i min mailbox. Det är olika författare som har tagit chansen att få en gratis analys på bokmässan. Det kändes som julafton när jag öppnade dokumenten. Så spännande att få gå på upptäcktsfärd i en helt ny textvärld!

Ja, jag inser att jag är en riktig nörd, men det är jag stolt över!

Hoppas att vi ses på bokmässan. Jag kommer att vara i Litterära Konsulters monter på plan 2, nära Skriva-scenen.

 

Fortsätt läsa

Himlen inom

En regnig dag på sommarlovet. Jag och alla barnen sitter runt köksbordet och ritar. Tänk, jag glömmer ibland hur trevligt det är! Jag håller på med det skrivna ordet så mycket att jag tappar bort andra kreativa uttryckssätt. Så bra att jag ibland får en liten knuff att ta fram penslarna igen!

Jag är med i ett projekt där 29 illustratörer och 29 författare leker med alfabetet. Det kommer bli en helt fantastisk och lite annorlunda abc-bok! Min del i det hela är att illustrera bokstaven H. Releasen är planerad till bokmässan i Göteborg i september.

Allt stoppades upp för några veckor sedan när det otänkbara plötsligt hände. En av drivkraftena bakom projektet, Torsten Larsson, avled mycket tragiskt i en hjärtinfarkt. Projektplanen fick hastigt ändras och Idus förlag kommer nu att ge ut boken som kommer att tillägnas Torsten. Snart ska den skickas till tryck och jag har fått brått att justera en detalj i min illustration: Jag måste ju ha med lilla h också. Så jag målar ett h med himlen inom och är glad att jag lever!

Här kan du tjuvkika på boken ”De magiska tjugonio – en bokstavsvärld”!

Fortsätt läsa

Sommarbokmässa i Lysekil

Lysekil är ett av mina favoritställen. Hit har jag seglat många gånger, här har jag hälsat på skolelever och berättat om mina böcker och här var jag igår på Sommarbokmässa på Oscars! Vi var ungefär 20 olika författare som ställde ut, de flesta med lokal anknytning. Solen strålade utanför. Besökare flanerade runt i den tjusiga lokalen, bläddrade i böcker, småpratade och fikade hembakat. Väldigt trevligt och gemytligt!

Lärorikt var det också. Jag fick till exempel höra varför vissa tobakshandlare är så roliga att skriva om och varför man helst vill ta dö på andra. Dessutom fick jag veta varför det heter kafferep. Den första lärdomen stod Viveka Lärn för, den andra Birgitta Rasmusson.

Viveca Lärn

Tack Lysekil för den här gången!

Fortsätt läsa
Stäng meny