Hur du får skrivlusten tillbaka och ordning på din text med ett strukturschema

Hur du får skrivlusten tillbaka och ordning på din text med ett strukturschema

Du får en idé och blir superentusiastisk. Det här ska bli en sådan fantastiskt bok! Du skriver så tangentbordet glöder, men efter så där en 40 sidor går luften ur hela projektet. Känner du igen dig? 

Så här kan du göra då: Ta ett steg tillbaka och fundera på vad det egentligen var du ville berätta. Försök sätta ord på den känslomässiga kärnan i idén. Skriv upp den på en lapp och sätt synligt där du brukar skriva. Har du någon känsla för hur det hela kommer sluta? För mig är det en stor hjälp att ha en slutscen i huvudet även om jag inte vet hur storyn ska komma dit.

En annan sak som är viktig att ha klart för sig för att berättelsen ska hålla fart hela vägen är vad som egentligen står på spel för huvudpersonen. Vad vill huvudpersonen innerst inne? Vad är hen beredd att göra för att nå dit? Vad/vem står i vägen? Vad skulle hända om hen inte lyckades? Vad skulle hända om hen fick som hen ville?

Ytterligare en jättebra hjälp är att använda ett strukturschema. Fundera på vilka scener som skulle kunna vara de viktiga vändpunkterna (de hänger ihop med den känslomässiga kärnan och vad huvudpersonen strävar efter). Har du redan skrivit några av de där viktiga scenerna? Kanske kan du sortera upp de sidor du redan skrivit efter dramaturgikurvans modell och då ser du var luckorna finns och vad du behöver utveckla. Förhoppningsvis ger detta ny energi till skrivprojektet!

Spela video

Strukturmodellen som funkar i allt från feelgood till thrillers

Nästan alla berättelser behöver någon slags struktur. Det finns flera olika, men en av de allra vanligaste i vår kultur har tre akter. I sin förenklade form betyder det i princip att det finns en början, mitt och ett slut. Ett lite mer utförligt sätt att förklara systemet har fått namnet Hollywood-modellen eller Syd Field-paradigmet. Så här ser det ut:

Anslaget presenterar genre, stämning, plats och – viktigast – huvudperson och konflikt. Det handlar ofta om antydningar så här tidigt i historien. Konflikten har att göra med huvudpersonens önskan/mål och vad som hindrar detta mål (= antagonisten/den antagonistiska kraften). Detta mål definieras senare och kan även förändras under historiens gång. 

Katalysatorn, ”the inciting incident”, är något som sätter fart på historien i början. Det kan vara ett första möte med motståndaren, men det är oftast inte tydligt ännu vad det där hindret är eller vilka konsekvenser det får. (För att ta Hungerspelen som ett känt exempel: Katniss erbjuder sig att ta sin systers plats i Hungerspelen.) 

Den första vändpunkten har alltid att göra med huvudpersonens önskan/mål och vad som hindrar denna önskan. (Detta ska redan ha antytts i anslaget).  Enligt Larry Brooks i Story Engineering ska detta innebära att konflikten definieras och historien börjar på allvar.  Någonting händer här som gör att huvudpersonen reagerar, vilket driver berättelsen åt ett visst håll. (T.ex. när Katniss går med på att spela kärlekspar med Peeta för att kunna överleva och komma hem till sin syster.) 

Mittpunkten bör, enligt Brooks, ge ny information/insikt som gör att huvudpersonen börjar agera. (I Hungerspelen infaller detta när Rue hjälper Katniss. Katniss får dels en vän, dels gör hon det första medvetna draget att döda någon annan.)

 Den andra vändpunkten inleder slutfasen i huvudpersonens strävan att nå målet. Någon nytt kommer som trappar upp spänningen. Nu ställs allt på sin spets. Huvudpersonen visar hur hen agerar när allt som är viktigt (ofta livet!) står på spel. (För att åter ta ett exempel från Hungerspelen – Katniss och Peeta visar att de tänker äta de giftiga bären hellre än att döda varandra. De revolterar därmed mot presidenten och spelledaren och riskerar sina liv.)

 De olika ”pinch points” (de kan finnas många) är när antagonisten eller den antagonistiska kraften gör utspel, vinner framgång eller hotar med sin styrka. Pinch betyder nyp. Det ska göra ont i huvudpersonen. Ju värre dessa ”nyp” är, desto mer spännande blir det. Gör hindren jobbiga för protagonisten att ta sig förbi, oavsett om det rör sig om inre eller yttre problem. 

 

Måste en vändpunkt vara dramatisk action?

En vändpunkt behöver inte alls betyda att det är extra mycket action just där, även om det kan vara så. Ofta är ”pinch points” de mest rafflande och spännande scenerna, och upptrappningen till klimax i slutet förstås. Vändpunkterna handlar om att historien växlar in på ett nytt spår som gör att inget blir som tidigare. Det kan handla om valsituationer eller en händelse som tvingar fram ett visst agerande. Den första vändpunkten kan vara något som huvudpersonen inte själv aktivt driver fram, men i den andra vändpunkten brukar det vara just protagonisten som väljer att göra något som ställer allt på sin spets.

En vändpunkt är inte heller bara en punkt som i ett kort tillfälle. Det är lätt att tänka att en punkt infaller på en viss sida eller till och med ett visst stycke i boken. Det kan vara så. Det kan lika gärna vara en serie händelser som tillsamman blir den där vändningen. En vändpunkt betyder helt enkelt att därifrån får historien en ny riktning och ingenting blir som förut. Om det inte blir någon konsekvens av vändpunkten som spelar roll för huvudpersonen och dennes mål är det ingen vändpunkt.

 Procentangivelserna i diagrammet är viktiga i spelfilm och tv-serier. I romaner finns det en mycket större frihet, men ofta fungerar det bra om vändpunkterna infaller ungefär så som bilden visar.

 Vändpunkterna är som sagt knutna till huvudpersonens mål och därmed till huvudkonflikten. Varje annan viktig karaktär kan ha sina egna vändpunkter utifrån deras mål och hinder. De kan sammanfalla eller skilja sig åt från huvudpersonens kurva, men följer i princip samma mönster.

Vill du ha fler exempel på vad en vändpunkt egentligen är? Titta på den här videon där jag förklarar med exempel från Bröderna Lejonhjärta.

 

Feel good eller feel bad? Kommer huvudpersonen att nå sitt mål?

I en berättelse som slutar med att huvudpersonen når sitt mål (även om det inte var exakt som hen hade föreställt sig) behöver det finnas ett tillfälle när det verkar gå käpprätt åt fel håll. Det är själens dunkla natt när hoppet (nästan) är ute. Detta brukar infalla strax före andra vändpunkten. Här händer något som gör att huvudpersonen fattar nytt mod och gör vad som än krävs.

Om historien istället är en tragedi som slutar olyckligt, kanske med huvudpersonens död eller hoppet krossat, bör det finnas ett tillfälle när allt verkar gå bra. Huvudpersonen andas ut och tänker att det fixar sig. Detta är också strax före andra vändpunkten. I en tragedi brukar det vara huvudpersonens egna val som driver fram det olyckliga slutet. Vändpunkterna kan till exempel vara felaktiga beslut, ofta fattade i gott uppsåt, men som visar sig leda till elände.

Tänk på att även om vändpunkter och ”nyp” kan verka passa bäst för action eller äventyrshistorier där hotet är ett vulkanutbrott eller en seriemördare, passar dramaturgin lika väl in på ett inre drama eller kanske konflikter på jobbet där ett ”nyp” är ett e-mejl som skickas till fel person och klimax när protagonisten vågar sätta sig upp emot chefens härskartekniker.

 

Gör en checklista över de viktiga scenerna i din berättelse!

I dokumentet Checklista struktur kan du fylla i de viktiga delarna i just ditt manus. Det är inte tänkt att checklistan ska vara en fullständig scenförteckning utan se det mer som ett skelett som du sedan kan fylla ut. Under en skrivprocess kan den här planen ändras när det behövs, men just det faktum att du har en plan, ett skelett, gör att du inte kommer helt vilse när inspirationen verkar som bortblåst. Du vet vart du är på väg helt enkelt.  

Fortsätt läsa

Reflektioner och nya tag – 2019, nu sätter vi igång!

Så här i början av ett alldeles nytt och fräscht år är det naturligt att reflektera över det år som gått och staka ut nya riktlinjer för det nya. Hur tänker du när det gäller målsättningar? Vill du ha hjälp att  planera ditt skrivår? Kom med  på  en workshop online den 12 januari. Läs mer här! 

En annan fantastisk möjlighet i år är att delta i projektet Från bokidé till bokmässa 2019. Sista webinariet med möjlighet att ställa frågor och anmäla sig är den 8 januari kl 19.00. Mer info här.

Jag är så peppad på alla roliga kreativa projekt som jag på olika sätt ska delta i under året som kommer!

Tack och adjö 2018

För mig har 2018 varit ett turbulent år med dödsfall och sjukdomar i familjen. På många sätt har det ändå varit ett bra och lärorikt år. Alla härliga människor jag haft kontakt med på bokmässor och litteraturfestivaler, på facebook och i verkliga livet, har gett så mycket glädje och energi.  

Mina gamla målsättningar har både uppfyllts och gått i stöpet. Hela tiden har jag ändå gått i den riktning jag hade tänkt. Så här skrev jag på bloggen förra året: ”Jag försöker gå i riktning mot att jobba mer som lektör och manusutvecklare. Jag vill gå från lärarjobbet, i alla fall med ena benet. Dessutom vill jag sitta still och skriva det där som jag bara har lust att skriva. Helst i en lugn och mysig miljö, med en kaffekopp och choklad. Annat godis går också bra, förresten.” Mycket choklad har det blivit, det kan jag garantera!

I augusti började jag att dra ner på lärarjobbet till 60% men sedan tog livet en drastisk vändning. Min yngste son fick diabetes typ 1, en allvarlig och kronisk sjukdom som kräver mycket tillsyn (även på nätterna) för att hållas i schack. För att kunna finnas till hands för honom och inte bränna ut mig (igen) har jag tagit helt tjänstledigt från lärarjobbet och arbetar hemifrån med lektörsjobb, illustrerande och eget skrivande. Hittills fungerar det!

Hur gick det då med målen jag satte upp för 2018? Här kommer listan igen – med utvärdering:

 

1. Skriva klart mitt manus 

Tja, det där gick väl inte så bra. Inget manus är klart. Dock fick jag den strålande idén att skriva om från början och göra om ungdomsboken till en 9-12-bok. Det känns bra.

2. Ge ut några noveller som e-bok

Ja! Det blev inte bara några e-noveller utan till slut en hel tryckt novellsamling som hade release på bokmässan i Göteborg i September. Jag har få massor av positiva läsaromdömen och recensioner som gjort mig så glad! Om du är nyfiken på boken kan du läsa mer om den HÄR.

3. Lektörsläsa och manusutveckla så många härliga texter som möjligt

Ja! Mitt i allt som hänt i familjen under året med sjukdomar och annat jobbigt har jag hela tiden haft den stora glädjen att få jobba med andra författare och deras texter.  Så roligt! Det har varit flera barnboksmanus, en sci-fi, en feelgood, en fackbok, två historiska romaner och en rad kortare texter i olika genrer.

4. Delta i Författarateljén

Vilken härlig skrivklubb det har varit! Jag har hållit tre temaveckor om perspektiv, noveller och att skriva för barn.

5. Ta det lugnt

Lättare sagt än gjort … Jag har blivit bättre på att skapa balans i tillvaron och fokusera på det viktiga. Det är dock något jag ständigt måste påminna mig själv om.

6. Göra skojiga saker med mina barn

Här kan en ju aldrig göra nog, men en hel del roligheter har vi delat tillsammans.

7. Göra en webbkurs eller två.

Nej, det blev tyvärr inte av alls. Däremot hade jag både skrivarkurs och teckningskurs ”live” på Studieförbundet vuxenskolan i Varberg. Det blev väldigt lyckade träffar och kurserna kommer gå i vår också.

8. Resa någonstans där det är vackert och 25 grader varmt

Tja, med den här sommaren behövde vi inte resa långt! Seglingssemestern gick till Danmark och Öresund.

Något jag faktiskt inte räknat med var hur kul det var med alla bokmässor och liknande jag varit på under året, som SmåLit, Hemgårdens bokmässa i Borås, Glommens litteraturfestival och SmåBus Barnboksfestival. På den sistnämnda hade jag förmånen att få bidra med en illustration till utställningen Hela världens Bullerbyn som visades på Astrid Lindgrens Näs.

Och nu då? Vilka är mina nya planer och målsättningar?

Under 2019 vill jag …

… fortsätta lektörs/redaktörsläsa och hjälpa författare att förverkliga sina bokdrömmar. Skriva klart mitt barnboksmanus. Färdigställa illustrationer till Annelie Karlssons fantastiska barnbok om hennes farmor Hellas upplevelser under andra världskriget (ges ut på Wistories och har release den 1 september 2019). Delta i bokmässor och litteraturfestivaler.

Jag vill leva ett balanserat liv med energi, glädje, vila, kreativitet och gemenskap. Mitt ledord för året är TILLFÖRSIKT. Det är så mycket som är osäkert i tillvaron (hur mycket jag än planerar) men jag känner lugn och tillförsikt. Det kommer att bli bra!

Nu önskar jag dig en härlig början på 2019. Hoppas att det här blir ett år när du kan följa din dröm och gå i den riktning du helst vill vandra. Ta hand om dig!

Fortsätt läsa
Information overload och alldeles, alldeles underbart!
dav

Information overload och alldeles, alldeles underbart!

 

Nu har det gått en vecka sedan Bokmässan i Göteborg och jag vill sammanfatta min mässupplevelse i några bilder:

 

Så här pigg och glad var jag på torsdagen. Det blev flera superintressanta möten med olika författare i Litterära konsulters monter. En av dem gjorde ett särskilt intryck på mig. På grund av sjukdom har hon bara kunnat skriva några rader per dag och ändå har hon nu ett helt romanmanus. Fantastistkt inspirerande!

När jag inte stod i montern gick jag runt och hälsade på andra montrar. Med skrytväskan i högsta hugg.

 

 

 

 

 

I vår monter hände det saker nästan hela tiden. Här berättar Kris Kite Stenmark och Mia Mellström om hur man kan jobba med alfabetet och poesi för att skapa läs- och skrivlust hos barn.

 

 

 

 

 

Finbesök av författaren Torbjörn Skarsgård. Jag hade förmånen att lektörsläsa hans debutroman Vävaren i våras. Läs intervjun med honom i ett tidigare blogginlägg.

 

 

 

 

 

 

 

Här berättar Ulrika Josefsson om sin bok Varför skriver du? Det är en högintressant bok om skrivlust och författardrömmar i vår tid. Mia Mellström kokar poesi och berättar om sin barnbok om Gulnäsa.

 

Jonas Hassen Khemiri är en av mina favoritförfattare. Här pratar han om sin senaste bok Pappaklausulen där han utforskar vad det innebär att vara en bra förälder. En av hans drivkrafter som författare är viljan att gestalta världen så som den ser ut på insidan.

 

 

 

Den norska författaren Nina Lykke berättar hur hon jobbar jättenära sin redaktör. Första utkastet är alltid jättedåligt, säger hon. Tröstande att höra tycker jag! Hennes råd är att skriva det som kommer inifrån, inte det du tror att läsaren vill ha. ”Det du sak tänka på är att det ska finnas en plot och en motor som driver historien.”

 

 

 

 

Nere i B-hallen träffade jag Charlotta Lagerberg-Thunes som har skrivit de härliga barnböckerna om Poppe och romanen Orkidébarnet. Den senare är en gripande berättelse som handlar om en högkänslig flicka som växer upp i en familj där man inte ska visa känslor.

 

 

 

 

 

 

På söndagen var det dags för min egen bokrelease! Samma dag fick en av novellerna i samlingen För stort för att prata om betyget 4/5 av @mariasbokhylla. Ett par dagar senare fick jag följande meddelande av en läsare: ”Jag ÄLSKADE denna boken!” Jag är verkligen så glad över detta! På bilden står jag bredvid min syster Kristina som också är min första testläsare.

 

 

 

 

Det bästa med bokmässan i år är alla möten med gamla och nya vänner och bekanta. Härligt och inspirerande! Fyra dagar i den här miljön tär dock på krafterna. Ett särskilt tack till Kaffe-luckan som serverade mässans bästa caffe latte!

 

Så här en vecka senare håller jag fortfarande på att smälta alla intryck. Ändå längtar jag redan till nästa år! (Och då ska jag köpa seminariekort!)

 

Fortsätt läsa
Stäng meny