Hur du får skrivlusten tillbaka och ordning på din text med ett strukturschema
Hur du får skrivlusten tillbaka och ordning på din text med ett strukturschema
Du får en idé och blir superentusiastisk. Det här ska bli en sådan fantastiskt bok! Du skriver så tangentbordet glöder, men efter så där en 40 sidor går luften ur hela projektet. Känner du igen dig?
Så här kan du göra då: Ta ett steg tillbaka och fundera på vad det egentligen var du ville berätta. Försök sätta ord på den känslomässiga kärnan i idén. Skriv upp den på en lapp och sätt synligt där du brukar skriva. Har du någon känsla för hur det hela kommer sluta? För mig är det en stor hjälp att ha en slutscen i huvudet även om jag inte vet hur storyn ska komma dit.
En annan sak som är viktig att ha klart för sig för att berättelsen ska hålla fart hela vägen är vad som egentligen står på spel för huvudpersonen. Vad vill huvudpersonen innerst inne? Vad är hen beredd att göra för att nå dit? Vad/vem står i vägen? Vad skulle hända om hen inte lyckades? Vad skulle hända om hen fick som hen ville?
Ytterligare en jättebra hjälp är att använda ett strukturschema. Fundera på vilka scener som skulle kunna vara de viktiga vändpunkterna (de hänger ihop med den känslomässiga kärnan och vad huvudpersonen strävar efter). Har du redan skrivit några av de där viktiga scenerna? Kanske kan du sortera upp de sidor du redan skrivit efter dramaturgikurvans modell och då ser du var luckorna finns och vad du behöver utveckla. Förhoppningsvis ger detta ny energi till skrivprojektet!
Strukturmodellen som funkar i allt från feelgood till thrillers
Nästan alla berättelser behöver någon slags struktur. Det finns flera olika, men en av de allra vanligaste i vår kultur har tre akter. I sin förenklade form betyder det i princip att det finns en början, mitt och ett slut. Ett lite mer utförligt sätt att förklara systemet har fått namnet Hollywood-modellen eller Syd Field-paradigmet. Så här ser det ut:
Anslaget presenterar genre, stämning, plats och – viktigast – huvudperson och konflikt. Det handlar ofta om antydningar så här tidigt i historien. Konflikten har att göra med huvudpersonens önskan/mål och vad som hindrar detta mål (= antagonisten/den antagonistiska kraften). Detta mål definieras senare och kan även förändras under historiens gång.
Katalysatorn, ”the inciting incident”, är något som sätter fart på historien i början. Det kan vara ett första möte med motståndaren, men det är oftast inte tydligt ännu vad det där hindret är eller vilka konsekvenser det får. (För att ta Hungerspelen som ett känt exempel: Katniss erbjuder sig att ta sin systers plats i Hungerspelen.)
Den första vändpunkten har alltid att göra med huvudpersonens önskan/mål och vad som hindrar denna önskan. (Detta ska redan ha antytts i anslaget). Enligt Larry Brooks i Story Engineering ska detta innebära att konflikten definieras och historien börjar på allvar. Någonting händer här som gör att huvudpersonen reagerar, vilket driver berättelsen åt ett visst håll. (T.ex. när Katniss går med på att spela kärlekspar med Peeta för att kunna överleva och komma hem till sin syster.)
Mittpunkten bör, enligt Brooks, ge ny information/insikt som gör att huvudpersonen börjar agera. (I Hungerspelen infaller detta när Rue hjälper Katniss. Katniss får dels en vän, dels gör hon det första medvetna draget att döda någon annan.)
Den andra vändpunkten inleder slutfasen i huvudpersonens strävan att nå målet. Någon nytt kommer som trappar upp spänningen. Nu ställs allt på sin spets. Huvudpersonen visar hur hen agerar när allt som är viktigt (ofta livet!) står på spel. (För att åter ta ett exempel från Hungerspelen – Katniss och Peeta visar att de tänker äta de giftiga bären hellre än att döda varandra. De revolterar därmed mot presidenten och spelledaren och riskerar sina liv.)
De olika ”pinch points” (de kan finnas många) är när antagonisten eller den antagonistiska kraften gör utspel, vinner framgång eller hotar med sin styrka. Pinch betyder nyp. Det ska göra ont i huvudpersonen. Ju värre dessa ”nyp” är, desto mer spännande blir det. Gör hindren jobbiga för protagonisten att ta sig förbi, oavsett om det rör sig om inre eller yttre problem.
Måste en vändpunkt vara dramatisk action?
En vändpunkt behöver inte alls betyda att det är extra mycket action just där, även om det kan vara så. Ofta är ”pinch points” de mest rafflande och spännande scenerna, och upptrappningen till klimax i slutet förstås. Vändpunkterna handlar om att historien växlar in på ett nytt spår som gör att inget blir som tidigare. Det kan handla om valsituationer eller en händelse som tvingar fram ett visst agerande. Den första vändpunkten kan vara något som huvudpersonen inte själv aktivt driver fram, men i den andra vändpunkten brukar det vara just protagonisten som väljer att göra något som ställer allt på sin spets.
En vändpunkt är inte heller bara en punkt som i ett kort tillfälle. Det är lätt att tänka att en punkt infaller på en viss sida eller till och med ett visst stycke i boken. Det kan vara så. Det kan lika gärna vara en serie händelser som tillsamman blir den där vändningen. En vändpunkt betyder helt enkelt att därifrån får historien en ny riktning och ingenting blir som förut. Om det inte blir någon konsekvens av vändpunkten som spelar roll för huvudpersonen och dennes mål är det ingen vändpunkt.
Procentangivelserna i diagrammet är viktiga i spelfilm och tv-serier. I romaner finns det en mycket större frihet, men ofta fungerar det bra om vändpunkterna infaller ungefär så som bilden visar.
Vändpunkterna är som sagt knutna till huvudpersonens mål och därmed till huvudkonflikten. Varje annan viktig karaktär kan ha sina egna vändpunkter utifrån deras mål och hinder. De kan sammanfalla eller skilja sig åt från huvudpersonens kurva, men följer i princip samma mönster.
Vill du ha fler exempel på vad en vändpunkt egentligen är? Titta på den här videon där jag förklarar med exempel från Bröderna Lejonhjärta.
Feel good eller feel bad? Kommer huvudpersonen att nå sitt mål?
I en berättelse som slutar med att huvudpersonen når sitt mål (även om det inte var exakt som hen hade föreställt sig) behöver det finnas ett tillfälle när det verkar gå käpprätt åt fel håll. Det är själens dunkla natt när hoppet (nästan) är ute. Detta brukar infalla strax före andra vändpunkten. Här händer något som gör att huvudpersonen fattar nytt mod och gör vad som än krävs.
Om historien istället är en tragedi som slutar olyckligt, kanske med huvudpersonens död eller hoppet krossat, bör det finnas ett tillfälle när allt verkar gå bra. Huvudpersonen andas ut och tänker att det fixar sig. Detta är också strax före andra vändpunkten. I en tragedi brukar det vara huvudpersonens egna val som driver fram det olyckliga slutet. Vändpunkterna kan till exempel vara felaktiga beslut, ofta fattade i gott uppsåt, men som visar sig leda till elände.
Tänk på att även om vändpunkter och ”nyp” kan verka passa bäst för action eller äventyrshistorier där hotet är ett vulkanutbrott eller en seriemördare, passar dramaturgin lika väl in på ett inre drama eller kanske konflikter på jobbet där ett ”nyp” är ett e-mejl som skickas till fel person och klimax när protagonisten vågar sätta sig upp emot chefens härskartekniker.
Gör en checklista över de viktiga scenerna i din berättelse!
I dokumentet Checklista struktur kan du fylla i de viktiga delarna i just ditt manus. Det är inte tänkt att checklistan ska vara en fullständig scenförteckning utan se det mer som ett skelett som du sedan kan fylla ut. Under en skrivprocess kan den här planen ändras när det behövs, men just det faktum att du har en plan, ett skelett, gör att du inte kommer helt vilse när inspirationen verkar som bortblåst. Du vet vart du är på väg helt enkelt.
Så här pigg och glad var jag på torsdagen. Det blev flera superintressanta möten med olika författare i Litterära konsulters monter. En av dem gjorde ett särskilt intryck på mig. På grund av sjukdom har hon bara kunnat skriva några rader per dag och ändå har hon nu ett helt romanmanus. Fantastistkt inspirerande!
På söndagen var det dags för min egen bokrelease! Samma dag fick en av novellerna i samlingen För stort för att prata om betyget 4/5 av @mariasbokhylla. Ett par dagar senare fick jag följande meddelande av en läsare: ”Jag ÄLSKADE denna boken!” Jag är verkligen så glad över detta! På bilden står jag bredvid min syster Kristina som också är min första testläsare.
