Idag får vi en intervju med författaren Torbjörn Skarsgård. Han har alldeles nyligen kommit ut med sin första bok, den spännande science fiction-romanen Vävaren, som utspelar sig i en framtid där mänskligheten lever i fred på tre olika planeter. Så här beskrivs den på Adlibris:
En ung man drömmer om att bli vävare, en som öppnar genvägar till fjärran hålrymder i vår galax. Den bakomliggande maskhålstekniken verkar dock allt annat än säker. Flera tusen människor har redan försvunnit spårlöst ut i tomma rymden. Ligger kanske människor istället bakom olyckorna? Vad kan i så fall ha drivit dem att gå så långt som till massmord?
Jag har haft den stora förmånen att jobba med Torbjörn som lektör för manuset. Här berättar han om hur processen att skriva och ge ut en bok har gått till.
Torbjörn, du har skapat en fascinerande värld med intressanta karaktärer. Redan när jag läste manuset första gången, innan det var klart, fångades jag av miljöskildringen och spänningsfältet mellan personerna. Hur kom du på den här idén?
– Allt började för fem år sedan när jag satt i tunnelbanan på väg till jobbet på Telia i Farsta. Jag hade plockat upp ett ex av Metro och noterade en liten annons. Det skrivs för lite svenska SF-noveller, sa den. Skriv en novell och tävla om 10 000 kr. Jag som inte ens hade skrivit dagbok och bara hade nosat lite grann på SF-genren. Jag hade egentligen inte tid att skriva. Jobbet och privatlivet gav inga luckor.
Men varje vardag hade jag närapå en plus en timmes dödtid på tunnelbanan. Jag packade med en iPad varje morgon och provade att skapa en novell på de veckor som var kvar innan tiden gick ut. Det hela utvecklades till en post-apokalyptisk historia. Jag vann inte, men jag hade på kort tid fått leka Gud och jag gillade det. Jag kunde skapa världar. Jag kunde skapa liv och jag kunde avsluta liv.
Vad hände sedan? Var det den här novellen som du sedan utvecklade till en hel roman?
– Det gick tre år utan att något alls hände på skrivfronten. Men kanske någon däruppe tyckte att det skrivs för lite
svenska SF-romaner också. Plötsligt en dag damp ett erbjudande ned på min jobb-mail. ”Säg upp dig och få lön i 18 månader utan att behöva jobba.” (Inte exakt så men det var kontentan). Taget! Jag hoppade av från Telia och började skriva på denna roman. Den utspelar sig i samma värld som novellen.
Vad var det bästa i hela den här processen med att skriva och ge ut en bok?
– Hela resan var spännande och omväxlande men det absolut härligaste ögonblicket var när jag fick det första provtrycket i min hand. Det blev helt plötsligt ”på riktigt”. Lite som när man för första gången får se sin baby – på en ultraljudsundersökning.
Hur lång tid tog hela skrivprocessen?
– Jag räknade med bara ett år för att skriva den här boken men det tog istället två år.
Vilka lärdomar har du fått?
– Oj! Att inte ha för bråttom. Jag kände mig ganska färdig/nöjd vid några, tidiga tillfällen men tack och lov fanns det folk i min omgivning som inte höll med mig och fick mig att arbeta vidare mot ett rikare och mer genomarbetat manus.
Jag tyckte själv att det var väldigt roligt och givande att få vara med på ett hörn i processen som lektör. Hur tyckte du det var att få ett lektörsutlåtande?
– När ditt utlåtande kom blev jag både glad och matt. Klockrent utlåtande men gud så jobbigt att ta mig an. Det blev sammanlagt två mödosamma men givande vändor med dig, Anna-Carin, för att få allt på plats. Din coachning hjälpte mig att lyfta boken ordentligt och jag lärde mig samtidigt väldigt mycket kring HUR man kan skriva en bok.
Vad skulle du ge för tips till någon som drömmer om att skriva en bok?
– Börja skriva! Det behöver absolut inte vara genomtänkt. Det kan vara enstaka ”scener” som pockar på. Det behöver alls inte vara med gåspenna i en skrivarstuga och med levande ljus. Det kan vara på mobilen på dasset eller i tunnelbanan. … och när du är absolut, helt, helt, helt säker på att du är klar med ditt debutmanus … anlita en lektör … och bli förvånad. 
Här kan du hitta Vävaren på Adlibris.
Så här pigg och glad var jag på torsdagen. Det blev flera superintressanta möten med olika författare i Litterära konsulters monter. En av dem gjorde ett särskilt intryck på mig. På grund av sjukdom har hon bara kunnat skriva några rader per dag och ändå har hon nu ett helt romanmanus. Fantastistkt inspirerande!
På söndagen var det dags för min egen bokrelease! Samma dag fick en av novellerna i samlingen För stort för att prata om betyget 4/5 av @mariasbokhylla. Ett par dagar senare fick jag följande meddelande av en läsare: ”Jag ÄLSKADE denna boken!” Jag är verkligen så glad över detta! På bilden står jag bredvid min syster Kristina som också är min första testläsare.
